Girls Night In

"Älskling, i helgen ska vi ha tjejmys, jag och grabbarna".

Ja i helgen smäller det gott folk.

Mysbyxor, godis och Sex And The City - boxen. Hela. Avsnitt efter avsnitt. Vi snackar mer än 31 timmar tv-tittande.
Stolta medverkande är för närvarande:

  • A (man/sambo)
  • J (man)
  • J (man)

Och nej, jag är inte bjuden. Bara A och hans vänner.
Tydligen flera i detta hushållet (med umgängeskrets) som inte håller med Hans Wiklund och hans föråldrade recension.

Jag undrar, vad mer ska man höra innan öronen trillar av?


Apropå Helgens Biopremiär

Charlottes bästa vän Anthony om Elisabeth Taylor aka. Char's lilla knähund:

"She's a freakin' attentionwhore!"

Sex and the city - the movie får 5 attentionwhores av 5 möjliga.
Du, Hans Wiklund:

  1. kissa 
  2. gå och lägg dig


Hört I Köket

Kommentaren från mannen som aldrig äter upp, men vägrar inse sina begränsningar och alltid har minst en bortförklaring till den halvätna portionen:

"Ouh... Idag måste jag äta sakta. Äkta potatismos är mycket mäktigare än pulvermos..."

Dagens Överraskning Innanför Dörren

Idag kan självaste Englas Showroom dra sig baklänges för hej vad det går härhemma!

Hardworking (kontorsråtta = 8 till 17 är det som gäller) mother of two (håriga illbattingar som har fått som vana att alltid ha minst en trevlig överraskning till mamsen när hon kommer hem).

Inte en sekund senare än när jag steg innanför dörren började fejandet, då inte mindre än 5 styck ynkliga försök till hårbollar (liknar mest lite saliv med 10 hårstrån omkringflytande) och ett vackert fullfjädrat praktexemplar av hur en hårboll ska se ut, mötte mig på köksgolvet.

Vidare hade de små underbara liven öppnat (?!!) ett av köksskåpen (det högre) (?!!! igen) och tagit fram vad som behagade damerna denna eftermiddag: dagens snacks ser ut att ha varit pumpafrön (en styck massakerad påse med klämma) och Axa tropical musli (inte helt förstörd påse och inte fullt uppäten). Det var ju skönt att se att mina barn håller slanka linjen iallafall. Nyttiga små varelser det där.

När jag efter stånk och stön torkat upp och dammsugit efter mina små busfrön, skulle jag slänga av mig jobbkläderna på golvet framför sängen (ja, ni läste rätt, nej jag är inte prydlig av mig) ser jag något misstänkt på de krispiga vita sängkläderna. På håll. Vid en närmare titt är det krispigt vita fluffiga täcket fullt med långa grå katthår och...jajjemänsan, en stor gul fläck.

"Nu, mammas små hjärtegull, får ni röra på era små söta håriga slanka ben innan mamma tar livet av er förstår ni"

Jaa, och nu är hela lägenheten städad, dammad, putsad och skinande ren. Helt emot min vilja.

Bara för ett par sketna katters skull.

RSS 2.0