I'm Da Shit

Jag må vara kall, känslomässigt handikappad och egoistisk i en salig blandning. Men är det något som verkligen får min empati att skjuta i höjden så är det när någon är sjuk.
Ingenting får mitt hjärta att brista snabbare.

Kanske är det ett "ärr" från min barndom. Kanske är det bara en helt vanlig (men väl utvecklad) pysslaom-gen.

Ärret från barndomen och empati kan förklaras på följande vis:

  • Uppvuxen i en barnaskara på sammanlagt 6 tappra ungar (nej, vi är inte mormorner och ja, mina föräldrar är föräldrar till alla barnen. Punkt.) Ja då var det alltid full rulle och inte så mycket kvalitets-tid (detta otroligt fjantiga ord, som hittats på de senaste åren, passar faktiskt in här. Märkligt.) tillsammans med bara mamma eller pappa på tu man hand.
    Vilket resulterade i att när man var sjuk, så blev man alltid lika glatt överraskad över att man stog i centrum. Helt utan ansträngning. Fantastiskt.
    Man behövde alltså inte utöva allehanda konster som att vifta på öronen, fladdra med näsborrarna, kolla i kors, stå på händer, göra handvolter eller slå brorsorna för att bli sedd. (Ni som har fler syskon i samma ålder, och helst yngre förmågor då som tog mer tid än ni, vet vad jag pratar om. Ni andra - äh, ni kommer ändå aldrig fatta. Lägg ner.)
  • Empati = förmåga att känna för andra människor som har det jobbigt (fritt tolkat).

Och efter den här extremt långa och fullständigt nödvändiga utsvävningen om barnaskaran så skulle jag alltså komma fram till en logisk slutsats. Den lyder som följer:

Jag blir som förbytt när någon är sjuk (läs sambo). Det spelar ingen roll om Ms. Phalangie inte har sovit på 17 timmar, räknat matte E till förbannelse otaliga dygn på raken, slagit sig på en hammare, ser i syne eller går i sömnen. Är det en kris-situation så blir jag som en robot. (Med själ såklart. En blödig liten robot alltså.) Jag gör allt utan att tänka. Man skulle kunna säga att den personen som får mig på halsen har min odelade uppmärksamhet och behöver egentligen bara tänka på att lyfta lillfingret så är jag där.

Så ska ni bli sjuka så vet ni var ni ska befinna er.
I'm da shit.


Kommentarer
Postat av: Anna

Oooh, då ska jag sätta mig och läsa igenom i eftermiddag.. Jaaa, då har jag något att göra ;)

2007-10-26 @ 09:57:27
URL: http://hockeyfruns.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0