Ms Regina Attackerar!
En rolig sak hände i morse när jag skulle gå ut och tantpromenera med mina nyinköpta stavar (ja, det är precis så töntigt och fult som det låter så vänligen spara kommentarerna till något viktigare, tack!).
Bakom ett krön hinner jag nästan ikapp en 55+dam som promenerar aningen saktare än jag och mina vapen. Hon vänder sig om (troligtvis för att mitt aggressiva hundrabiesflås hörs väldigt väl över bergknallarna, och hon är rädd för att mista livet helt enkelt). Här kommer det roliga: hon får syn på mig - och börjar jogga iväg! Detta gör det ju stört omöjligt för mig att köra om på innern och jag får alltså nöja mig med att se henne försvinna iväg så sakteliga bakom ett nytt krön. Jaja, hon värmde väl upp och sedan skulle hon springa ett varv.
Jag tänkte inte mer på det, stavade på och sjöng lite för migsjälv där bland klipporna.
Döm om min förvåning när exakt samma sak upprepar sig 1 minut senare. Hon dyker upp bakom ett krön, promenerandes (jojjomänsan lilla damen, jag såg dig nog), får syn på mig och börjar småspringa igen. När detta upprepats inte mindre än 3 ggr till, har jag avfärdat tanken på att
- hon är rädd för mig
- hon kör intervallträning
Nej, detta gott folk är en typisk liten ettrig tävlingsmänniska i sina bästa år, som helt enkelt inte tål att bli omkörd på sin morgonrunda.
Och jag som trodde jag var ensam.
