Regina Phalangie

Innan Storan igår:

"Shit, älskling. Du har ju en jättesnygg kropp!" (uttalades med en lätt överraskad men glad ton)
"Eh, tack?"

Och detta hurra-rop kom alltså tätt följt efter att jag svidat om från mina hemmakläder till ett tight svart fodral och pumps.

När gick urtvättade marinblå mysbyxor med illasittande passform ur tiden?

Kom precis på att idag är det exakt ett år sedan jag startade den här bloggen och skrev det första inlägget. (Jag hade otroligt långtråkigt på jobbet den dagen).

Detta är bara ytterligare ett bevis på att jag verkligen inte har något liv. Och har inte haft det senaste året.
Det har jag visst det! Bara det att jag kanske har några fler åskådare nu än innan, som faktiskt läser när jag ljuger om allt och alla tills jag blir blå i ansiktet. Så det så!

Thank you, goodnight.

För några veckor sedan skulle jag ta "snabbtåget", som det så fyndigt kallas, för att hälsa på en vän i en stad inte så långt härifrån. Eftersom jag är en van pendlare så vet jag att man måste räkna med förseningar, inte bli irriterad över inställda tåg eller kölhala tjötiga medpassagerare - speciellt en fredageftermiddag som den ovan nämnda.

Sagt och gjort. Jag hade överseende med både försening och medpassagerare. För försenat var det redan från början och medpassagare fanns det gott om.

Med min vanliga tur så hamnar jag mitt i en snöstorm (ni kommer väl ihåg!). Tåget går halvvägs. Efter en station, när tåget har rullat i 5 minuter, stannar det.

Tågchaffisen: "Vi beklagar stillaståendet och måste tyvärr meddela att Banverket (Bajsverket om ni frågar mig!) har förbjudit alla tåg att åka - framåt och bakåt".

En timma senare står vi fortfarande på samma fula fläck som innan...

Inuti Ms. Phalangies hjärna pågår febril aktivitet:
"Är det typ nu man ska djupt in i sigsjälv och finna lugnet"?
"Äldre damer får tillfälle att berätta sina anekdoter om tidigare förseningar - från en hel livstid".
"2 ynglingar (approximativt 18 år) ringer skytteltrafik från sina 3 (!) mobiler och kräver medlidande från diverse kontakter i kontaktlistan. De diskuterar hur kolossalt orättvist livet är, den här tiden får dom ju liksom aldrig igen. Typ".
"Den kristna tjejen mittemot sitter bara och ler rätt ut i luften (och nej hon har inte ens ögonkontakt med någon av oss) - helt tyst. Otroligt provocerande".
"Någon bakom mig pratar upphetsat i mobilen om hur utsvulten hon är. Ja hon kommer nog att dö en plågsam död här på tåget".
"Försöker koncentrera mig på att förstå paret som pratar brevid mig, spanska eller italienska, men eftersom mina språkkunskaper sträcker sig så långt som till tyska (förbi svenska och engelska då förstås) så kan nog vem som helst räkna ut att det är lönlöst. Men det håller mig sysselsatt. Och levande. Som Robinson Crusoe räknade sina dagar ungefär".

Det tål att upprepas: jag hatar tåg.
Ps. Efter 3 timmar så ser inte ens den kristna tjejen förnöjd ut längre. Hon ser arg ut. Och pratar argt i sin mobiltelefon. Jag gissar att hon insåg att Jesus inte heller kan ta en ur små knipor som denna. Ds.

Och jag som lovade att springa naken nerför Avenyn om jag klarade statistiken.

Ojdå... Här ska det springas som aldrig förr. Se upp!!

Tjockisen och syrran ligger helt klart bakom detta! FY!

Jag vet svaret på dagens fråga om varför din sambo har bajs på strumpan!
Du din egoistiska flicka satt på toa för länge, vilket resulterade i att din mer än lovligt skitnödiga katt inte kunde hålla sig. Eftersom kattlådan är placerad i badrummet fick katten skita på vad som fanns till hands förutom golvet då såklart.... Närmast tillhands fanns A:s strumpa!!!!!!!!!!
She shoots, She scooooores!!!!!!!!!!

Ja. Man skulle kunna tro det så som jag har sprungit i kyrkan i tid och otid på sistone.

Senast i Lördags.

Men det blev inget gudsnack som jag befarade. Kyrkan användes enkom som den vackra byggnad den är, för lite aukustisk musik av och med 2/5 av min brödraskara.

Nu ska vi se.
Packlista Asien 2007-12-13:

• Bikini
• iPod
• Hängmatta
• Pass
• Pengar

Färdig!
(Och A som hävdar att jag är oorganiserad). In your face!